När Vilmer kom

Jag var som sagt lagom trött på förvärkar när jag gick och la mig i onsdags. På kvällen hade jag tagit en promenad och så snabbt hade jag inte gått på 6 månader ;-)

Under natten vaknade jag några gånger och behövde upp på toaletten. Därimellan drömde jag om allt möjligt: Jag sitter i en bil. A kör fel. Klockan är xx.08 i bilen och jag får en värk. Plötsligt sitter jag i en stuga och pratar med ngn. Ursäkta säger jag plötsligt, tittar på klockan xx.11 - jag har en värk till.

Då vaknar jag och har en värk. Klockan är runt 5 och jag ligger kvar och funderar. Efter ett tag kommer en till, och en till. Vid halv sex har jag haft 3 stycken.

Värkarna fortsätter att komma oregelbundet. Ibland med 6 min mellanrum, ibland 30... Men inser ganska tidigt att det är latensfasen - det är dags.

Vid lunchtid ändrar värkarna karaktär - de blir starkare. Vid 14-tiden orkar jag inte längre, vill inte att M ska se mig ha ont, så A ringer förlossningen. Vi får åka in när vi vill :-)

14.20 är vi framme och blir inskrivna.

Får träffa en underbar barnmorska, Christina, som kollar var i förlossningsarbetet jag är. Öppen 4 cm.

Fan, tänker jag. Med M var jag också öppen 4 cm när vi kom till förlossningen - sen tog det 9 timmar innan hon var ute. Jaja, inget att göra, bara kämpa på...

En kvart senare - kändes det som - vill Christina kontrollera igen. Öppen 6 cm. Va!?!

Här går det fort säger hon och ler. 20 min senare är ytterligare 2 cm gjorda, men de får inte in bönans hjärtljud på CTG:n så Christina undrar om jag tycker att de ska ta hinnorna, dvs. att vattnet går, så att de kan kontrollera hjärtljuden den vägen i stället.

Hon varnar mig och säger att: Gör vi det kan de gå väldigt fort och bli ännu mer intensivt.

Vi kommer överens om att jag ska prova lustgasen och hon tar hål på hinnorna. Klockan är ca fem i fyra och Christina går bort till datorn för att skriva i journalen.

Då skriker jag. Hon säger att jag absolut inte får krysta - jag är ju bara öppen 8 cm, 2 till måste öppnas innan det är dags.

Det går inte. Hon kollar och stämningen i rummet ändras påtagligt. Byxorna slits av och mindre än 10 minuter senare finns inte bönan i magen längre. Han ligger på min plufsiga mage och skriker.

"Det är en pojke, det är en pojke", skriker jag, medan jag försöker fatta att han är född. Redan?! Det skulle ju ta 9 timmar. Hallå jag ska ju få bedövning och krysta i ngn timme, sen ska det komma en flicka. Det hade ju barnmorskan sagt på ultraljudet...

Men det tog i stället 1 tim och 50 min från att vi kom in tills HAN var ute. Vår Vilmer.

Skillnaden mot förra förlossningen är stor.

• Med M var jag vaken i 29 tim innan hon kom på kvällen 20.47. Då hade jag haft regelbundna värkar i 13 timmar, fått ryggbedövning, älskat lustgasen och krystat i en timme.

• Med Vilmer var jag vaken 11 timmar innan han kom på eftermiddagen 16.09. Då hade jag haft regelbundna värkar i 3-4 timmar, fått akupunktur som inte hjälpte, hatat och slängt bort lustgasen och krystat i mindre än 10 minuter.

Båda gjorde jävligt ont. Naturligtvis. Men på två så olika sätt.

• Första var utdragen, jag var trött, men smärtan uthärdlig efter ryggbedövningen. Krystningen uppfattade jag som befriande men inte särskilt smärtsam.

• Andra gick fort, värkarna kraftiga, men jag kunde ändå kontrollera dem. Krystningen däremot var hemsk. Inte alls som jag mindes, men å andra sidan är det skillnad på att klämma fram en handboll genom ett nålhuvud på 10 min mot 1 tim.

Liten pojke anlände i eftermiddags :)

Funkar promenad?

Tror ärligt att jag ska gå ut och testa. Dessutom är det ju fullmåne i natt och enligt utsagor föds då fler barn än en "vanlig" natt. Kan ju inte bli fel iaf.

Misströsta?

2 december. Det är frost ute och kallt.

Natten har varit jobbig. Jag har sovit men vaknat av värkar till och från. Mellan 4 och 5 var jag i stort sett vaken men extrem "mensvärk". Sen orkade jag somna om och när jag vaknade vid 8 var det borta. Igen.

Kom igen nu.

Likheter?

Nu har vi ätit mat och varit å handlat lite.

Molvärken fortsätter och sd också. Så efter en hyfsad lugn förmiddag har det ökat under eftermiddagen.

Läste i min gamla blogg om när jag väntade M och försöker jämföra symptomen. Ungefär 5-6 dagar innan hon kom hade jag ont i ljumskar, rygg och mage. Hade lite sd. Precis som nu alltså.

Har även beskrivit en molande värk.

Så skulle det följa samma mönster bör bönan komma till helgen. Precis som pappa säger :)

Jag skulle dock uppskatta en tidigare ankomst.

Tänk om vattnet kunde gå. Då visste man iaf att h*n kommer inom 2 dygn...

Fortfarande hemma

Då är vi inne i BF-månaden iaf...

Och bönan ligger kvar.

Natten har varit lugn. Molvärk i morse och har ett tryck nedåt.

Pappa gissar på att h*n kommer i helgen. Eller han har bestämt det ;)

Jag hoppas att det blir NU, men det är nog bara att se sanningen i vitögat och inse att det kommer dröja lite till.

Stark mat?

Ska snart äta thaimat. Ska skrämma i gång detta :D

Sen kanske man ska prova att hoppa lite, käka färsk ananas och springa i trapporna?

Uppkollad :)

A ringde för en stund sedan. Han börjar bli nervös sa han :)

Han ska egentligen vara i Sthlm i morgon men har avbokat och jobbar, om det blir möjligt, i Vässan.

Em har skickat sms - tack gumman! Jag hör av mig :)

Fortsättning

Bönan rör sig massor. Gärna nedåt.

Har förberett mamma på att hon kanske får ta bussen senare i dag, men vi får se hur dagen utvecklar sig.

Är trött på denna molvärk. Hade hoppats att Alvedonen skulle göra susen, men icke.

Det jobbigaste är att jag inte vet HUR lång tid det är kvar till förlossningen. Den som kommer på ett sätt eller verktyg som kan mäta EXAKT hur lång tid det är kvar tills barnvakten behöver komma, kommer att bli rik. Det ska jag se till.

Slumrande natt

Har haft pinvärk hela natten. Ljumskarna har varit värst, sen rygg och mage.

Och det fortsätter.

Äter frukost nu, medan A och M duschar. M är megaförkyld och det rinner från näsa och ögon. Men även den här dagen ska passera...

Nervös...

har jag blivit. Jag vet att det kommer att fixa sig men jag är nervös iaf.

Tanken är att när det är dags för bönan att anlända så ska M passas av våra vänner här i Västerås innan mamma och pappa har hunnit hit.

Haken är dock att vännerna ringde förut och berättade att de åker till fjällen i morgon och kommer hem på lördag. Vi har alltså ingen "akut-barnvakt".

Dessutom är pappa borta med jobbet mån-tis och mamma på kryssning ons-tors i veckan som kommer. Lägligt för bönan att komma alltså...

När jag sedan märker att sammandragningarna har en annan karaktär än bara "träning" blir jag nervös. Det är jag nu.

Men vi får lösa det så att jag får åka till sjukhuset själv och A får vara hemma med M i värsta fall. Har jag tur hinner L hit i tid så jag slipper vara helt själv OM det skulle sätta fart i morgon eller på tisdag.

Länge leve osäkertheten.

Dessutom är M förkyld igen. Snoret rinner, hon nyser och hostar (har hon iofs gjort i 3 v) och hon är blank på ögonen. Men som sagt, det är de tiderna nu.

Ps.

Tänkte bara viska att sammandragningarna har ökat både i antal och styrka. Jag tror dock att det hinner bli december innan bönan kommer...

Händer det ngt eller luras du?

I går blev jag trött efter middagen. Duschade och la mig och läste. Vid 20-tiden släckte jag. Då hade jag en lätt konstant värk i magen.

I natt fick jag upp på toaletten efter enorm magknip och sedan dess har en konstant värk, typ mensvärk, funnits i både mage, rygg och ljumskar.

Så trots i stort sett 11 timmars sömn är jag inte utvilad.

Nu är det väl bara att hoppas att den här pinvärken ger ngt resultat annars får det gärna sluta NU.

Vecka 37+3 i dag.

Barnmorskebesök v. 36+6

Det blir mkt bebisprat nu men det kanske är förståeligt.

Har iaf varit hos barnmorskan i dag på sedvanlig kontroll. Går in i vecka 38 i morgon och enligt de vise är då bebisen klar för kläckning. 92% av alla barn föds mellan v. 38-42.

Bönans hjärta slog på med 130 slag/min. Tidigare mätning har legat på 140 2 ggr, 145 och 150.

I dag blev h*n inte glad när barnmorskan tryckte på magen, så hon fick sig en och annan buff tillbaka :) A fick känna var huvudet var och enligt bm så ligger h*n långt ner men är fortfarande rörlig, vilket h*n antagligen kommer att vara fram till förlossningen. Skillnad mot M alltså som fixerades i de här veckorna. Men det är tydligen annorlunda med barn 2,3,4 osv.

Magens SF-mått mätte 35 cm vilket är normalt. Mitt blodtryck var 105/60. Vi fick en ny tid i v.39 - den 3 december som enligt sista mens är vårt beräknade födelsedatum. Kommentaren vi fick var: "Vi får väl se om ni kommer då".

Bebis i morgon?

Tydligen börjar det närma sig för första gissningen av när Bönan kommer att anlända är i morgon :-o

Läsaren "Anonym" har gissat på den 21 november. Och visst, det skulle lysa upp mitt i allt det gråa och regniga, men A är fortfarande förkyld så jag väntar gärna lite till. Är inte riktigt redo.

A och en nykläckt M på Patienthotellet.

Axels stand-in

Har börjat fundera på förlossningen. En tanke som har slagit mig är: Vad händer om A är förkyld (som han är nu)? Han lär inte få komma in på förlossningen med alla nya regler ang. svinen, så jag behöver alltså en stand-in. Jag tänker inte föda själv!

Vem?

Svaret kom direkt. Det måste vara ngn jag litar på. Ngn som kan peppa och stötta. Ngn som jag älskar och som jag vet alltid finns där.

Efter att jag ställt frågan till personen som jag tänkt ut, kan jag nu andas ut. Jag har en stand-in OM nu detta hemska scenario skulle inträffa.

Tack älskade L för att du ställer upp!

36+5 2007

Så här skrev jag den 7 januari 2007 i vecka 36+5 dvs. samma graviditetsvecka som i dag:

"Så var det söndag och ännu en dag har passerat sedan min heldeppiga dag i början av veckan, då jag trodde att jag aldrig skulle klara av en dag till som gravid.
Men det har jag gjort Och fler kommer det bli. Försöker peppa mig själv att det inte alls är långt kvar och det är det egentligen inte heller. Idag är det 7:e vilket betyder att det är 22 dagar kvar till den 29:e -vårt BF. Sedan kan man få vänta ytterligare 14 dagar vilket lämnar oss på 36 dagar.
Jag kan klara av 36 dagar till med stor mage "

24 dagar kvar

"Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen.Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar. "

Text lånad av gravid.se

30 dagar kvar

Med tanke på att jag sover urdåligt om nätterna är jag superglad att det inte är fler dagar kvar. Bönan får gärna komma tidigare också, men på ngt vis har jag ställt in mig på december så kommer h*n i november blir det lite konstigt i min hjärna ;)

Foglossningen håller i sig. Aj. Ska till bm i morgon - hoppas att hon kan hjälpa mig.

Uppdatering BF

"Tänkte att det kanske kunde vara roligt att gissa igen. BF är satt till 11/12 enligt UL. Vill ni gissa, kan ni skriva i kommentarsfältet."

När kommer bönan?

Anonym: 21 nov eller 28 nov

Anna-My: 3 dec

A: 4 dec

Titti: 6 dec

Jag: 7 dec

Kerstin: 7-8 dec

Jonna: 12 dec

Mamma: 13 dec

Emma: 13 dec

Lina: 15 dec